, ,

Bildernas betydelse

  • Visa inlägg https://uppdaterad.fi linda@uppdaterad.fi Mannila Linda .pp-multiple-authors-boxes-wrapper.pp-multiple-authors-layout-inline.multiple-authors-target-shortcode .pp-author-boxes-avatar img { width: 80px !important; height: 80px !important; } .pp-multiple-authors-boxes-wrapper.pp-multiple-authors-layout-inline.multiple-authors-target-shortcode .pp-author-boxes-avatar img { border-radius: 50% !important; } .pp-multiple-authors-boxes-wrapper.pp-multiple-authors-layout-inline.multiple-authors-target-shortcode .pp-author-boxes-meta a { background-color: #655997 !important; } .pp-multiple-authors-boxes-wrapper.pp-multiple-authors-layout-inline.multiple-authors-target-shortcode .pp-author-boxes-meta a { color: #ffffff !important; } .pp-multiple-authors-boxes-wrapper.pp-multiple-authors-layout-inline.multiple-authors-target-shortcode .pp-author-boxes-meta a:hover { color: #ffffff !important; } .pp-multiple-authors-boxes-wrapper.pp-multiple-authors-layout-inline.multiple-authors-target-shortcode .pp-author-boxes-recent-posts-title { border-bottom-style: dotted !important; } .pp-multiple-authors-boxes-wrapper.pp-multiple-authors-layout-inline.multiple-authors-target-shortcode .pp-author-boxes-recent-posts-item { text-align: left !important; } .pp-multiple-authors-boxes-wrapper.pp-multiple-authors-layout-inline.multiple-authors-target-shortcode .pp-multiple-authors-boxes-li { border-style: none !important; } .pp-multiple-authors-boxes-wrapper.pp-multiple-authors-layout-inline.multiple-authors-target-shortcode .pp-multiple-authors-boxes-li { color: #3c434a !important; } .pp-multiple-authors-boxes-wrapper.pp-multiple-authors-layout-inline.multiple-authors-target-shortcode .pp-multiple-authors-boxes-li { border-radius: px !important; } .pp-multiple-authors-layout-inline ul.pp-multiple-authors-boxes-ul { display: flex; } .pp-multiple-authors-layout-inline ul.pp-multiple-authors-boxes-ul li { margin-right: 10px } .pp-multiple-authors-layout-inline .pp-author-boxes-name::after{ content: ","; } .pp-multiple-authors-layout-inline .pp-multiple-authors-boxes-ul .pp-multiple-authors-boxes-li:last-of-type .pp-author-boxes-name::after{ content: ""; }.pp-multiple-authors-boxes-wrapper.pp-multiple-authors-wrapper.pp-multiple-authors-layout-inline.multiple-authors-target-shortcode.box-post-id-2628.box-instance-id-1.ppma_boxes_2628 ul li > div:nth-child(1) {flex: 1 !important;}
  • Inga kommentarer

Vi skrev i ett tidigare inlägg om hur vi kritiskt kan granska bildmaterial, och i den här upplagan av fredagens forskning ska vi dyka in i några aspekter av samma tema. Vad säger forskningen om fotografiers betydelse för vårt beteende online och vad vi tror på? Som vanligt kan du läsa hela sammanställningen i en PDF inkl. källförteckning eller ta del av en sammanfattning i punktform här nedan.

Sammanfattning

Punkt 1: Bildmaterial ökar trovärdigheten hos ett påstående.

  • Vi har lättare att tro på ett påstående som kombineras med en bild, ”seeing is believing”.
  • Fotografier kan användas för att ge upphov till ”falska minnen”. Vi kommer ihåg sådant som inte hänt.
  • Bildernas effekt håller i sig över tid, och ju fler gånger vi möter en nyhet/bild, desto mer tror vi på det vi ser.

 

Punkt 2: Vi väljer att tro på bilder som stämmer överens med våra tankar, förväntningar och erfarenheter.

  • Inte särskilt förvånande, utan ett exempel på bekräftelsebias (eng. confirmation bias).

 

Punkt 3: Bilder ger ökat engagemang och mer användarinteraktion på sociala media.

  • Vi lägger i större utsträckning märke till inlägg som illustreras med bilder.
  • Bilder leder till mer engagemang och interaktion.
  • Inlägg med bilder blir oftare virala.

 

Punkt 4: Falska nyheter sprids snabbare än sanna – mediekompetens och källkritik är a och o.

  • En högre ”digital mediekompetens” (eng. digital media literacy) eller erfarenhet av digital fotoredigering gör att man är mer skeptisk till bilders trovärdighet.
  • Källkritiska personer är försiktigare med att dela sådant de möter i sociala medier.
  • Falska nyheter sprids alltså snabbare och till fler än det som är sant.

 

Fake news och bildernas roll i att sprida desinformation är ett centralt tema, och det kommer regelbundet nya forskningsresultat. Samtidigt utvecklas allt bättre tekniska lösningar som kan avgöra om t.ex. en bild är äkta eller manipulerad. Men vårt eget ansvar är stort och det är viktigt att vi är på alerten och tänker innan vi delar vidare. Vilket är ditt bästa exempel på bildmaterial som använts i syfte att påverka? 

Vad tycker du?

Har du en kommentar, fråga eller fundering? Vi vill gärna höra! 

Prenumerera
Notifiera mig om
guest
0 Kommentarer
Feedback
Se alla kommentarer
0
Vi vill gärna höra vad du tycker!x
()
x

Uppdaterad