I den här upplagan av ”Fredagens forskning” ska vi gå igenom en en relativt färsk forskningsöversikt av Celik, Dindar, Muukkonen och Järvelä (2022) över AI i undervisningen, framför allt ur ett lärarperspektiv. Artikeln har publicerats som ”Open access”, vilket innebär att den är öppet tillgänglig på webben:

Celik, I., Dindar, M., Muukkonen, H. & Järvelä, S. (2022). The Promises and Challenges of Artificial Intelligence for Teachers: a Systematic Review of Research. TechTrends, mars 2022. https://doi.org/10.1007/s11528-022-00715-y   

Utgående från 44 vetenskapliga artiklar presenterar författarna resultat som bland annat berör 1) lärarnas roll då man tar fram AI-lösningar för undervisning och lärande, 2) vilka möjligheter dessa lösningar ger lärarna och 3) vilka utmaningar de för med sig. Vi sammanfattar dessa i det här PDF-dokumentet.

Avslutningsvis konstaterar författarna att AI i undervisningen fortsättningsvis är ett nytt område och att fler studier behövs för att bättre förstå hur lärare använder – och kan använda – AI-lösningar i sin undervisning. De lyfter också fram tre huvudsakliga rekommendationer:

Rekommendation 1:  Att utveckla lärares AI-relaterade medvetenhet och färdigheter redan under studietiden kan göra det lättare att ta in AI-lösningar i sina framtida klassrum. 

Rekommendation 2: För att ge bättre möjligheter att förstå undervisning och lärande borde AI-lösningarna kunna beakta mer mångsidiga och multimodala data. Ju flera typer av data som används, desto mer heltäckande resultat. En viktig aspekt i detta sammanhang, som inte poängteras av författarna, är att man då såklart behöver beakta etiska aspekter vid hantering av elevers data. 

Rekommendation 3: Lärare bör involveras mer i beslutsprocessen kring hur AI-lösningar borde – och inte borde – utvecklas för att bli ett stöd i klassrummet. Tvärvetenskapligt samarbete är nödvändigt för att få till stånd AI-lösningar som både tekniskt och pedagogiskt kan främja undervisning och lärande. 

AI i undervisningen eller undervisning i AI?

Då man diskuterar AI i undervisningen är det lätt att hamna i denna typ av diskussion kring AI-baserade lösningar och verktyg som används för till exempel undervisning, bedömning eller administration. Förutom att AI-baserade lösningar kan användas som hjälpmedel i undervisningen, behöver undervisningen även beakta AI som föremål för lärandet. I ett samhälle där AI-lösningar får en allt större betydelse, är det viktigt att alla har en grundläggande förståelse för AI samt dess möjligheter och konsekvenser. OECD:s generalsekreterare Angel Gurría lyfter detta i förordet till den senaste Pisa-rapporten:

”The kinds of things that are easy to teach are nowadays also easy to digitise and automate. In the age of artificial intelligence (AI) we need to think harder about how to develop first-class humans, and how we can pair the AI of computers with the cognitive, social and emotional skills, and values of people. AI will amplify good ideas and good practice in the same way as it amplifies bad ideas and bad practice – it is ethically neutral. However, AI is always in the hands of people who are not neutral. That is why education in the future is not just about teaching people, but also about helping them develop a reliable compass to navigate an increasingly complex, ambiguous and volatile world. Whether AI will destroy or create more jobs will very much depend on whether our imagination, our awareness, and our sense of responsibility will help us harness technology to shape the world for the better.” (s. 4)