Falsk information är i sig inget nytt. Vi vet att det är lätt att hitta på en text som inte är sann – annars skulle vi inte ha några sagor, noveller eller romaner. Vi vet också att det går att ändra bilder och filmer för samma ändamål eller så att de bättre passar in i vårt narrativ. Idag behövs inte ens alltid en människa som står bakom fejken, utan teknologin har gjort det möjligt att producera texter (t.ex. https://deepai.org/machine-learning-model/text-generator) och bilder (t.ex. https://thispersondoesnotexist.com) automatiskt.
Då det görs i syfte att underhålla eller bara för att det är roligt, som i bilden ovan, är det inte så farligt. Ofta är det då också rätt lätt att avgöra att bilden är falsk.
Men då falsk information sprids i syfte att lura, påverka eller manipulera kan det ha otrevliga, långtgående och till och med katastrofala konsekvenser. Som vi har sett under de senaste åren kan en utbredd tilltro till vissa rykten till och med utgöra ett hot mot vår samhällsbyggnad och demokrati.
Vi vill i några inlägg nu fokusera på olika delar av källkritik, och börjar idag med bilder.
Bilder för att förstärka ett budskap
Bilder säger som bekant mer än 1000 ord, och de används därför ofta för att konkretisera, understryka eller exemplifiera ett budskap. Bilden kopplas ofta också ihop med ett citat eller påstående, som förstärker budskapet ytterligare. En bild kan därför leda till fler likes och mer engagemang till exempel på sociala media (Fenn m.fl., 2019).
Vi tar ett exempel.
Redan med hjälp av rubriksättning och val av bild ger vi läsaren helt olika syn på den nyhet som presenteras i själva texten. Texten kan därtill formuleras i enlighet med bilden och rubriken för att berätta samma nyhet på två helt skilda sätt. Lägg därtill att många idag delar en nyhet bara på basis av rubriken, utan att ens läsa texten, och vi inser hur stor betydelse inramningen i form av rubrik och bild har.
Fundera gärna på hur man kan tolka de två nyheterna på olika sätt, beroende på den egna bakgrunden, tidigare erfarenheter och tankar kring digitalisering och skola. Vilka tankar väcker de två alternativen hos dig?
Känslornas roll
Vi människor är både rationella och irrationella varelser och hur vi tar emot information som vi hör eller ser beror på hur vi reagerar. Då vi agerar rationellt använder vi vårt förnuft, tänker logiskt och försöker fatta ett så objektivt och övervägt beslut som möjligt.
Då vi agerar irrationellt låter vi känslorna styra. Studier (t.ex. Martel m.fl., 2020) visar att man lättare tror på ett budskap om det kryddas med dramatiska bilder eller känslosamma berättelser. Genom att välja en provocerande rubrik, ett passande narrativ och bilder som berör kan de som sprider desinformation spela på människors känslor, rädslor och farhågor. Ju mer upprörda vi blir, desto större blir risken för att vi kommer agera irrationellt.
Om vi läser, ser eller hör något som verkar osäkert, för bra eller för dåligt för att vara sant, gäller det att ta ett steg bakåt och försöka identifiera våra egna känslor inför budskapet. Används rörande bilder, filmer eller känslostarka berättelser som en del av budskapet? På vilket sätt påverkar de mitt förhållningssätt? Skulle jag tro på det underliggande budskapet även utan bilderna eller berättelserna? Och det är viktigt att komma ihåg att detta gäller både för sådana budskap som vi vill tro på och sådana vi inte håller med om.
För att granska en bild finns dessutom flera praktiska verktyg vi kan ta till. Det vanligaste sättet är omvänd bildsökning.
Omvänd bildsökning
Omvänd bildsökning innebär att vi i stället för att använda text då vi gör en sökning på t.ex. Google använder en bild som sökterm. Du kan välja att söka på en bild som finns på din dator (via uppladdning) eller som finns på nätet (via URL).
Vad kan sökresultatet berätta för oss? Jo, den kan t.ex. visa om en bild är tagen ur kontext. Kanske den äldsta förekomsten på nätet är 5 år gammal, medan någon påstår att den är tagen i förra veckan? Kanske den verkar vara tagen i Nordkorea, men används för att understryka ett budskap om något i USA? Kanske den har använts i en mängd tidigare sammanhang, trots att man skriver att den är unik?
Sökresultatet kan också ge oss information om en bild är fejk. Kanske den version som presenteras för oss har manipulerats, medan ursprungsbilden inte alls ser likadan ut? Kanske bilden är en beskärd del av en större bild?
Förutom Googles bildsökning finns det många andra liknande tjänster, såsom Bings sökmotor och Tineye. Följande video visar kort hur de fungerar.
Ett annat sätt att granska en bild är via dess metadata (fungerar också på filmer).
Metadata
Allt som vi skapar digitalt, allt från inlägg och kommentarer till dokument, foton och videon får ett digitalt fingeravtryck som innehåller s.a.s. osynlig information. Om jag t.ex. öppnar ett foto på min telefon eller dator kan jag få mer information om det: vilken kamera det tagits med, var det har tagits och när.
Om en bild påstås vara tagen på plats X men metadata säger att den är tagen på plats Y, finns det alltså orsak att vara uppmärksam.
Metadata går dock att ändra, t.ex. i ett bildredigeringsprogram. Som du ser i bilden från min telefon ovan går det att direkt ändra (”Adjust”) datum och plats i fotoappen. Metadata behöver alltså inte alltid vara korrekt.
De flesta sociala media-plattformarna ignorerar metadata då en bild eller film laddas upp – om du t.ex. har laddat ner en bild från instagram saknas metadata i den. Telegram tar däremot också med metadata och det har nu använts för att bl.a. analysera en film som Putin-regimen använder som försvar för att ha attackerat fem ukrainska soldater. Man påstår att soldaterna kom över på den ryska sidan, medan analysen av videons metadata däremot verkar visa att den är tagen i östra Ukraina. Du kan läsa mer om det här: https://www.poynter.org/reporting-editing/2022/how-to-spot-video-and-photo-fakes-as-russia-invades-ukraine/.
Tänk först, dela sen
För att kunna handla ansvarsfullt i informationsflödet behöver vi identifiera osanningar och hitta tillförlitliga källor till information, både vad gäller vetenskap och nyhetsmedia. Vi behöver också bli mer medvetna om vilka tankefel som påverkar oss – mer om det i ett senare inlägg!
Det enklaste rådet är nog att inte dela sådant som man inte är säker på att är sant. På så sätt undviker vi att sprida osanningar vidare, samtidigt som vi också undviker att ge en nyhet mer tyngd. Att tänka först och dela sen är dock ibland lättare sagt än gjort, särskilt om budskapet känns rätt och är i linje med det vi tror på. Det kräver träning och en aktiv insats från vårt håll.
Referenser:
Martel, C., Pennycook, G. & Rand, D.G. Reliance on emotion promotes belief in fake news.Cogn. Research 5, 47 (2020). https://doi.org/10.1186/s41235-020-00252-3
Fenn, E., Ramsay, N., Kantner, J., Pezdek, K., & Abed, E. (2019). Nonprobative photos increase truth, like, and share judgments in a simulated social media environment. Journal of Applied Research in Memory and Cognition, 8(2), 131–138. https://doi.org/10.1016/j.jarmac.2019.04.005